måndag 20 januari 2014

Berg



 Motionsinläggen säljer som regel bra. Nakna kändisar och bantningstips förmodligen bättre. En blädder i min telefonbok visar att jag inte känner någon som kan betraktas som kändis utanför en begränsad krets, och troligen kan jag heller inte förmå ens de enstaka lokala kändisarna att näcka för att höja läsekretsen i Sätermannen the blogg till tre personer. Mitt bantningstips funkar alldeles prima skitfint, alldeles prima skitfint, men kräver för mycket, alldeles för mycket, för att det någonsin skall uppnå någon popularitet och sälja tidningar, böcker o föreläsningar: Ät mindre, rör dig mer. Så jag får stillsamt fortsätta berätta små anekdoter från mina försiktiga morgonpromenader.
 Min främsta tillgång i motionsspåret är att jag är en ganska enkelspårig kille, är jag på promenad så ÄR jag på promenad, att stanna o tala med någon är inte att tänka på när man ÄR på promenad. Så är det. I morse startades det som vanligt upp över berget o vidare ner mot centrum. Nästan där gjordes ett mycket sällsynt undantag. När Källberg visar halt tecknet stannar man. Så är det. Denna man är inte att förväxla med Kjell Berg, rundbanepuffreskrämmare av internationell rang, nä, här talar vi om den lokale mannen, myten och tvåtaktsskrämmaren Källberg. Ynnesten att denne legendar ville byta några ord med Sätermannen visade att nämnde Säterman, när det kommer till sin spets, är mer motorman än motionär. Innan du och jag visste att det fanns nått som hette takter i en motor hade Källberg redan skrämt mängder av tvåtaktare till den nivå där vevaxlar sönderfaller likt borgerliga vallöften. Still going strong filas det ännu på nått litet projekt i pensionistens cykelkällare, att få höra lite om detta är manna för den ännu uppväxande motormannen, mer manna än en ny rekordtid på morgonpromenaden.


Ödmjukt

4 kommentarer:

Lazon sa...

Jag stämmer gärna in i tyckandet om att motionsgår man så gör man det och vill inte bli störd. Jag har visserligen sysslat med sportande sedan 5 årsåldern men moroten numera är en app i min smartphone som heter funbeat. Den satans apparaten talar med en kvinnlig röst om vilket tempo jag håller så det blir ständigt att ta sig i kragen för att inte tappa tempo. När jag sedan trycker på stopp och spara så berättar den mitt livs historia från hela motionspasset. När jag svettig sätter mig vid datamaskinen så finns det en karta uppritad och en graf med höjdkurvor och samt tempo där. Det går alltså inte längre att ljuga för sig själv men jag tycker faktiskt det är kul med virtuell slavdrivare.
/Tomas

Svante sa...

J-a motion/datornörd, när jag motionerar lyssnar jag på radion så länge det är mobiltäckning. Då slipper man tänka på att man motionerar.
Min gamla osmarta telefon var bättre för den hade en vanlig analog radio.

Grandell sa...

När alliansen hade regerat något år så var upprördheten stor bland bidragskommunisterna och dess vänner vänstern och landsbygdsnerläggarna. De flesta utlovade vallöftena hade genomförts, så kunde man ju inte göra.
Men var glad du arbetare, i höst höjs skatten, om du inte är arbetare var ännu gladare.
Blir nog bra det här, sextimmars arbetsdag, återigen världens högsta skatt som det ska vara i Sverige, en femma till på soppan ovanpå det så kommer alla parter vara nöjda. Något säger mig att svartarbete kommer bli pop igen efter att ha varit ute i 5-6 år.

Lester Boré sa...

"...sönderfaller likt borgerliga vallöften."
Hahaha! - Även om jag kanske inte skriver under på dess riktighet så tyckte jag att den liknelsen var rolig. :)
Jag passar på att skriva upp den i min bok. - Fritt tolkad naturligtvis.