Äntligen

På väg fram till racets första heat, årets första för Sätermannen.

Är så Isracing säsongen igång! Sätermannen reste, tillsammans med ett par mycket goda vänner, till metropolen Bollnäs för att bevittna ett race. Ett mycket trevligt race skulle det visa sig. Många jämna fina fighter, trevligt och fungerande arrangemang, någon spektrokulör vurpa utan person eller allvarlig maskin skada, kaffe o varmkorn, kallt om tårna och glada återseenden med gamla bekantingar i publiken. Precis som det skall vara.

Gles parkering med stor andel halvskabbiga bussar hör till.

Precis som det skall vara blev Sätermannen resans chaufför alltmedan kamraterna blev berusade (Flaggpunchen var dock ett nytt inslag). I strävan att låta allt vara sig likt klev självklart vännen Picken runt i depån försedd med burköl och träskor.

En gammal kompis med på ovalen höjer spänningen (och Vargarnas poängskörd)

Frusen publik, i ringa antal, hör till.

En något större publik vore naturligtvis önskvärt, om inte annat för att arrangörerna åtminstone inte skall behöva skjuta slantar ur egen ficka till alla de ideella timmar de satsar, men förhoppningsvis kommer aldrig varken Kreti, Pleti eller den korkade massan att hitta hit, detta är ett andningshål vi motormän behöver ha ifred för att stå ut i den nuvarande tingens ordning.

Återväxt i form av Roadracingåkare som efter sista heatet körde upp för licens på denna "crosshoj". 

Hemresan hade, som traditionen bjuder, sitt första stopp på pizzerian i Alfta. Tack för, som vanligt, god service och gott överseende med fyllskallar från Dalarna!

 Ödmjukt