tisdag 25 februari 2014

Överbliven



 Visst känns det hårt att kalla denna franska skönhet för överbliven. Men den är nog numer det vad det min samling anbelangar. Historien börjar för knappa tjugo år sedan när Sätermannen och hans på den tiden  nyvunne kamrat diskuterar sidvagnscross. De bägge ungdomarna konstaterar att det vore rackarns kul att nån gång få prova att burka en slik pryl. De bägge ungdomarna konstaterar också att man förmodligen måste köpa sig en egen maskin för att få tillfälle till provburkning. Nå, dryga tio år senare köper sig så Sätermannen en SPP med Yamaha stånka. (Den smartare kamraten letar upp en prova på dag och beger sig dit och har vid det här laget både burkat och kört...) Läcker cykel som inköps av en trevlig burkslav med SM meriter (goda SM meriter), lik förbaskat är det lite pyssel som återstår innan cykeln kan testas, men det skall nog snart vara avklarat! (Bekant, någon?) Bygga fäste till oljetanken, lite pyssel kring bromsarna osv återstår ännu i skrivande stund... Sätermannen som inte med traditionella mått mätt alls är någon förmögen man, har ändå ibland mer pengar än hjärna, så han köper ännu en sivagnscross för att nå målet provburkning. Men den här gången är det bara lite pyssel med bromsarna, så den ska strax vara klar.!.

Kvantitet var ordet

Berättelser om nyrenoverad hiskeligt uppskrämd puffra och VM-poäng någon gång i 70-talets mitt kan inte på något sätt bekräftas (jo, motorn kan man ju kika in i förstås). Naturligtvis ligger det inte heller i mitt intresse att söka få dessa rykten dementerade, du får dem gärna på köpet. Hugade spekulanter ordnar kön!


Självklart intresserar mig inte byten av något slag på något vis, såväl kapitalet som platsen är redan intecknat. Men eftersom jag är en sucker för både bedjande medmänniskor och udda fordon är risken att jag trillar dit på nån suspekt sekundäraffär ändå övervägande, så kör på!

 Ödmjukt

måndag 24 februari 2014

Modeblogg


 Har tidigare mest uppehållt mig kring kvasideprimerande livsåskådningsfrågor, motorbloggat lite emellanåt, häcklat Jehovas, glidit in på motionsbloggsgenren och fyllt ut resten med rent nonsens. Nu änteligen blir det modeblogg! Mest troligt är det i visandet av/skrivandet om klädesplagg slantarna finns! Att min profithunger inte tidigare lett mig hit!? Nå, faktiskt inte nått konkurrerande med Blondin Bella o henses gelikar som tagit mig hit nu heller. Dessutom är det väl näppeligen rödprislappade paltor från de storkedjor Kreti o Pleti besöker som Bellorna behandlar... Då ni, vare sig ni velat eller ej, fått följa mina försynta steg på motionens väg är det inte mer än rätt att ni, liksom jag, nu får ta del av dess söta frukter! Hundföreskan och Sätermannen gav sig ut på en liten shoppingtur, då vi ändå var igång besöktes även någon klädeshandlare. För första gången någonsin har Sätermannen köpt ett plagg märkt Slim Fit. Visserligen kanske i en större storlek än han egentligen har, men ändå. Det stod Slim Fit. Dessutom köptes för första gången på länge en tröja med endast ett X i storleksangivelsen. En tröja som förutom att ha bara ett X i storleksangivelsen också på ett subtilt, elegant och smakfullt sätt åskådliggör Sätermannens ödmjuka inställning till omvärlden och tillvaron.


Ödmjukt

Ta 1 Få 4



Uppmärksamma läsare noterar att denna bild redan använts i inte mindre än tre inlägg. För att få bruka den också i ett fjärde inlägg bloggas det alltså om hur frekvent den redan använts! Självklart är detta inget annat än en omogen obstinat reaktion på de tidigare synpunkterna från läsekretsen angående illustrationernas återanvändande. Kanske blir nästa inlägg något mognare. Kanske.
 Ödmjukt

Motionscykel



Som den gode människa och kamrat Sätermannen är tar han sin självpåtagna uppgift som coach, fys och mental tränare till Polaren Per på stort allvar. Coach i Polaren Pers satsning som rookie i årets Rookie 600. Den lille junioren besitter uppenbarligen en stor talang och har därtill tränat upp sig till ett raskt tempo, dessvärre oroas coachen för parvelns flås. Eftersom rookien sitter på ett kontor den tid hederligt folk är på sina arbeten, och fyller sina kvällar med familjära ursäkter istället för att ge sig ut i elljusspåret krävs itag av seriös art. Några varv silvertape som förbinder hanses handleder med flakets handtag så ska vi kunna bygga kondition.
 Ödmjukt

söndag 23 februari 2014

Tre hjul, två takter



Nog ska det här kunna bli kul! En frisk motor som tänder på varje varv. Visserligen ingen äkta pappsmälla, för det krävs ju som bekant luftkylning (med flänsar som framkallar det där lustfyllda pinglandet. Mmm...) men ändå, femhundra kubik tvåtakt i en cylinder ÄR en trevlig puffra. Å stödhjulingar är ju kul på ett stört vis. Ödmjukt måste erkännas att hur frän den än är saknas det ändå en bit till bekantingarnas Zabel (Googla. Dräägla.) försedda trehjulscross, men ändå. En maskin från den tid då produkterna från Mattighofen ännu sågs som lite udda, nästan försedda med ett exotiskt/kultigt skimmer (kanske främst på grund av "Besten" 495), alltså femton år innan varenda kotte och bror hans körde en KTM i skogen.

Kanske ingen dum idé

Öhlinare och färgplumpar på cylinderfotsmuttrar tillsammans med lösa, mycket lösa, historier om storfräsare och storrace gör det hela ännu lite roligare. Naturligtvis hoppas vi på att åkningen, både bakom rodret och på flaket, kommer bli det allra roligaste.

The stuff that dreams are made of...

 Ödmjukt

lördag 22 februari 2014

Globetrotter

 Finspång, Stora Mellösa, Örebro, Borås, Bollnäs och naturligtvis mitt kära Säter. En hyfsad samling för att vara hopskrapad i samma vecka. Tjänsteresa, nöjesresor, leksakshämtarresor och kombinationer däremellan föranledde detta flängande. En vän, lokalt känd för både det ena och det andra men bla för att klämma ur sig underfundiga, sanningsenliga tänkvärdheter på ett stillsamt sätt, har definierat en Säterbo: En Säterbo reser hur långt som helst, precis huur långt som helst, bara hen är hemma till kvällen.

En av expeditionerna företogs för att hemföra denna raring med exklusivt fyrkorvsok.

Nå, här lyser det kanske igenom då, även om jag ser och känner mig som en genuin Säterbo, att jag faktiskt är född utomkommuns. Jag tillbringade nämligen natten mot Tisdagen (mellan täcke och madrass så tunna att jag inte ens kunnat gissa att det var tillverkningstekniskt möjligt) i St Mellösa.
Ödmjukt

söndag 16 februari 2014

Ursäkta?



 Förstår att detta inlägg inte bara kommer några dagar för sent/redan har avhandlats i mer seriösa forum/redan har avhandlats i betydligt oseriösare forum, utan därtill också sparkar in redan insparkade öppna dörrar. Känner ändå att jag bör försöka få denna fundering ur mitt system… Är ingen ”modern” människa som hänger med i mediebruset. Är heller ingen ”modern” människa som anser det naturligt och helt okonstigt med andra kön än man och kvinna. Är inte ens en ”modern” människa med Facebookkonto. Sätermannen har ändock inte kunnat undgå en av de stora händelserna i dagarna, Facebook har kompletterat med ytterligare 58 olika könsangivelser för sina användare.
 Är dock åtminstonde så pass med i tiden att jag förstår att det finns människor som inte vill eller kan förknippa sig med de traditionella könsrollerna. Är också så pass modern (dessutom fint uppfostrad) att jag i stort ser det som ok att man får vara som man är/vill. Vad jag behöver hjälp att förstå, för att skapa en känsla av att jag ändå någotsånär, min höga ålder till trots, hänger med i tiden är: Med sammanlagt sextio ”könsvarianter” (de gammeltestamentaliga benämningarna man och kvinna inräknade) hur kan en representant för en av de större HBTQ föreningarna säga att idén är bra och efterlängtad, men tyvärr saknas ännu NÅGRA AV DE VANLIGASTE?

 Ödmjukt

lördag 15 februari 2014

Bullens pilsnerkolv


Ja, vad säger man?

Påstod i ett tidigare inlägg något i stil med att kolvbultar iträdda från insugshållet antagligen inte var mer vanliga än veckor innehållande tre Söndagar. Gjorde, för säkerhets skull, tillägget att det nog ändå fanns något exempel någonstans... Nå, det fanns det. I Sätermannens egen källare fanns ett. Nu vet jag inte riktigt om jag skall vara lite ledsen för att jag hade fel, eller om jag skall vara lite mallig för att jag hade rätt??

Falskskyltat.

Ödmjukt

måndag 10 februari 2014

4 + 4



Idag skulle det varit vilodag. Sova länge, äta god frukost, peta in lite dyrgripar på den stora auktionssidan, följa lite OS o så småningom masa sig iväg till kvällsskiftet. Men nej då, då mitt huvud onödigt mycket påminner om ett ägg: Fin form, hårlöst på toppen, och innehållande en gegga som kunde blivit en ullig, gullig, liten levande varelse om den fått rätt omsorg från starten, så glömdes den förnipplade stegräknaren under fyra kilometers Söndagspromenaden... Nå, ska jag nu knäcka mina kolleger så krävs väl lite itag.
 Ödmjukt

söndag 9 februari 2014

Klagomuren


Nej, jag har inte heller tagit den här bilden själv.

Den gemensamma nämnaren i Sätermannen The blogg har de senaste dagarna varit att det visuella ådragit sig negativa synpunkter från den begränsade läsekretsen. Nå, att jag om aftonen tar mig tillbaks till brottsplatsen och tar ett foto för att inte behöva blåsa er bara för att jag inte vill sinka mitt eget promenadtempo med kameramixtrande är väl att anse som omtänksamt? Att jag, som ett stilistiskt grepp, använder samma bild i inläggen efter varandra bör rimligtvis ingå i min konstnärliga frihet? Även Sätermannen har, likt alla andra som ser sig som fria själar ett behov att hitta en individuell uttrycksform. Då Sätermannen inte äger någon Harley Davidsson kan han inte följa den traditionella individualistiska vägen med Luciferinspirerad hårväxt och mattsvart öppen hjälm med den vita dekalen "Helmetlaw sucks" (dock har han ett par KD`s, men uppriktigt sagt är de betydligt lämpligare bakom ratten i kupefläktens stilla bris än bakom styret i fartvinden) utan han hänvisas till andra vägar. Vägar som till exempel ett upprepande av visuella åskådliggörningar. 
 För att visuellt åskådliggöra ett vernissage anser jag, trots hävdandet av annat, att en bild på en folkhop är lämpligare än en bild på ett enskilt konstverk. Däremot uppskattar jag, numer, kanske med ålderns rätt, konst och därtill uppskattar jag Lesters, själva ursprunget till min blygsamma läsekrets, uppskattning av konst. Se därför fram emot det kommande inlägget "Gentil konst" där slumpvist valda delar av utställningen "Längtan. Med en touch av humor" kommer att ha huvudrollen.
 Ödmjukt

lördag 8 februari 2014

Vernissage



 Sätermannen inbjöds idag till vernissage. Inte i sin egenskap av en av stadens framträdande kulturpersonligheter, utan helt enkelt i egenskap av Säterbo. Det är något av det fina med småstäder, alla är välkomna! När det därtill var gossarna på Sätermannens älskade förvärvsknäck (i samklang med en aktad kollega) som stått för det konstnärliga var valet mellan Tv-soffa och konstnärlig utställning enklare än vanligt denna Lördagsförmiddag.
Att dyka upp på en intellektuellt kulturell social tillställning bland traktens societet tillsammans med förra årets vackraste kvinna, Hundförerskan, är förvisso trevligt med ändå ett uns obekvämt för undertecknad. Lite som att medvetet parkera en flång Merca där alla kan se den, ett lätt illaluktande självgott jag anser mig tillhöra den priviligerade överklassen beteende, ett se på mig så mycket bättre det har gått för mig än för er beteende som den modeste Sätermannen inte känner sig bekväm med. (Lyckligtvis vet envar som är bekant med Sätermannen att hans tur med den så mycket bättre hälften är just tur).

Nästan för övertydligt, å ändå så svårt att se för vissa...

Ödmjukt

fredag 7 februari 2014

08.00




i morse började mitt pass på förvärvsknäcket, då hade jag till min glädje redan njutit en 4 km morgonrunda. Motion är i Sätermannens värld en morgonsyssla men att hinna med motionen en morgon när skiftet börjar åtta har tidigare oftast setts som lite överkurs. Känslan av pigghet och nyttighet i kombination med att se det kära Säter vakna lämnade en angenäm mersmak! Detta skall bliva min melodi! Eller det får vi se, men fint var det i allafall. Under rundan sporrades Sätermannen av sin egen intellektualitet och började så smått skissa på ett blogginlägg. Då detta skissande blev stört av hädelser som trängde sig på får det kanske komma som ett annat inlägg vid ett annat tillfälle. En påträngande händelse, en händelse som återigen gav Sätermannen ett tecken på att han börjar uppnå mognad var när han på lite avstånd kände igen en gammal bekant. Bekantingen var en inte oatraktiv kvinna, en kvinna som är erkänt frisksportig, aerobicsinstruktör o lite sånt. Detta till trots ökade inte Sätermannen steglängden, tog heller inte ett extradjupt andetag och höll andan i syfte att dra in magmuskulaturen för att på så vis göra den mindre okulärt åskådlig, nä enda åtgärd blev att höja den högra handen till hälsning. En annan händelse blev passagen förbi den moderna träningslokalen. Genom fönstret kunde ett antal träningsfreak ses, ses när de i en svettdoftande lokal "gick" på en maskin som hjälpte dem att simulera promenad. Varför någon betalar för en articifiell instängd promenad när de äkta i Guds fria natur är gratis gav Sätermannen en stunds grubbleri. Antar att det finns någon koppling till Jehovas?
 Ödmjukt  

onsdag 5 februari 2014

07.00



i morse började mitt pass på förvärvsknäcket, då hade jag till min glädje redan njutit en 4 km morgonrunda. Detta innebar ett nytt rekord för Sätermannen, motion är i hans värld en morgonsyssla men att hinna med motionen en morgon när skiftet börjar sju har tidigare setts som en överloppsgärning. Känslan av pigghet och nyttighet i kombination med att se det kära Säter vakna lämnade en angenäm mersmak! Detta skall bliva min melodi! Eller det får vi se, men fint var det i allafall. Under rundan sporrades Sätermannen av sin egen glöd och började så smått skissa på en knäckande plan. Planen hur arbetskamraterna, de erkända sportfånarna med klippkort på allehanda svettinstitutioner kommer att inte enbart besegras utan därtill irriteras, pulvriseras, ja rent av förnedras. Besegras av semifettot Sätermannen i den av den nye VD:n utlysta stegräknartävlingen som drar i gång i nästa vecka. Jag går ut hårt, stenhårt, skrövlar, som fan, om det och bygger på det sättet upp en imaginär verkstad av stora mått. Säkert som Jehovas skenhelighet kommer då någon tvivlare med ett illa dolt hånflin be att få låna några av mina verktyg. Denna taktik tvingar Sätermannen att verkligen ha en schysst verktygstavla att visa upp. Eftersom han besitter en numer god kondition, en drivkraft att inte heller fortsättningsvis kunna kallas skitsnackare och dessutom en portion underdogskadeglädje är planen vattentät, segern kan i det närmaste redan nu inkasseras.
 Ödmjukt

tisdag 4 februari 2014

Populär



Populariteten för denna webbens baksidas avigsida är i dalande. Brukar hålla mig för god för det basalt enkla knepet med snygga tjejer. När situationen så kräver desperata åtgärder bör man vidtaga desperata årgärder. Tösen på bilden är ung, rar, söt (dessutom snäll, men det syns ju inte) Bevisligen tilldrar hon sig följdaktligen också massans uppmärksamhet. De söta jyckarna slänger jag för säkerhets skull också in, söta jyckar tilltalar säkert många. Och i morgon skriver jag nog nått om  motion igen.
 Ödmjukt

söndag 2 februari 2014

Rökning är skadligt



Hundförerskan hade tappat spänningen, ja i sin bil alltså. Även om hon genom sina tidigare vagnar, kombinerat med umgänget med en halvslö Sätermannen, blivit onödigt van att medföra ett extra batteri och startningskablar, ville hon ha det fixat tillbaks till vanlig, enkel, assistansfri nyckelstart. Dissekeringen av generatorn gav detta fynd: Filtret från en fimp inklämt bakom kåpor och kablage, ända in mellan självaste kolen i regulatorn. Kanske var detta ändå inte boven. De fyrtiotusen mil kolen tjänstgjort hade tagit ut sin rätt i ett ansenligt slitage. Men vem vet, har för mig att jag läst nånstans att rökning i kombination med KOL är djävulskt dåligt?
 Ödmjukt