Ja inte från morgonpromenad, men från FIAT tex (alla som är djävligt glada att det inte finns nån förbannad FIAT modell som är döpt till 133 räcker upp handen!) o från arbete för de rättrogna Lutheranerna. Sätermannen var sannerligen inte upplagd i morse, stel i merparten av kroppens delar o därtill trött. Men, jag har förstått o känt att det är de dagar man är minst sugen det gör mest gott, så ut jag gav mig och upp för berget. Normalt svänger jag halvvägs upp av mot centrum för att kunna snegla på min attraktiva spegelbild i handlarnas skyltfönster, denna morgon gick spåret istället rätt upp o sen rätt ner, en U-sväng o rätt upp o rätt ner igen. När vägen går tvärs över ett berg två gånger måste man liksom bli lite flåsig även om man inte är på humör att gå för full maskin, dessutom känns det lite lättare en dag när ambitionen inte är på topp att inte befinna sig så långt hemifrån någonstans längs vägen... Någon expert i ämnet har påstått att uppförsbackar är bra för att bygga konditionen, och det lite tyngre motståndet gör tydligen att, för de som kommit längre än Sätermannen och kan o vill, det blir lättare att koncentrera sig på tekniken. Utförslöpor ger tydligen muskler då det kräver mer att bromsa självrullet än att trycka upp drivet. Kondition OCH muskler låter som en match made in Heaven. Idag var jag sannerligen duktig!
Ödmjukt
2 kommentarer:
Jaha så det har tagit slut på Fiatarna nu. Fiat är långtifrån min favoritskuta trots att jag ägt 1st 127 samt 1st 128 men den vassaste jag haft var en 850 den trubbiga svansmotorförsedda varianten. Den hade höjd komp, ett abarth avgassystem, värstingkam och en stor weber gick som ett spjut mellan dom täta renoveringarna. Så varför nämns inte den? Jag kom på att jag ju har en Fiat i min ägo som det sitter ett hus på.
Om Sätermannen the blogg lever till 850 inlägg kommer det att högtidlighållas med en STOR Fiat 850 special då det är också en av mina favoritmodeller.
Skicka en kommentar